Fläkt, vattenmelon och larm

Fläkten köptes och installerades på tisdagskvällen. Mormor kunde knappast ta sig från köket till sin älskade TV-stol. Hon gick en välmarkerad väg mellan stolar och möbler som hon höll sig i medan jag försökte undvika att ingripa.

När hon väl kom fram, föll hon ner i stolen som tack och lov fångade henne. Där satt hon i lugn och ro, och kände hur fläkten drog igång luften kring henne. Det var en njutning, sa hon.

Jag åkte och handlade juice, mjölk, mat och vattenmelon. Hon hade inte druckit tillräckligt men glassen hade varit svalkande. Men vattenmelon är bra och utan kärnor också!

Hon hade lagt sig när jag kom tillbaka. Hon var väldigt trött. Hennes käpp låg vid sängkanten men enligt min mening var den livsfarlig eftersom den gav henne inget stöd när hon gick.

Jag skar upp vattenmelonen, la upp den i påsar som sattes i kylen. Finger-food är alltid bra och jag tänkte att detta kunde hon nog inte motstå. Dessutom behövde jag inte påminna henne att dricka vatten på ett tag i alla fall.

Utsikten till Köpenhamn var fin och det öppna landskapet som nådde hela vägen till Öresund bakade i solen. Det var varmt även klockan 19 på kvällen. Solen brände och man kunde bara luta sig tillbaka och njuta.

Mormor märkte att jag var ute på balkongen och hon kom så småningom ut i det stora rummet och satte sig bredvid fläkten i sin TV-fåtölj. Jag gick ut i köket och la upp lite vattenmelonsbitar på en tallrik och bar ut dem. Vi satt och åt, pratade och tittade på TV.

På torsdagen föll Mormor och tryckte på larmet.

 

Värmebölja och äldre

Värmeböljan nådde södra Sveriges gränser i slutet av juli med den påföljd att min Mormor drabbades hårt. Hennes lägenhet var som en ugn trots att hon vädrade dygnet runt. Problemet var förstås att hon drack inte tillräckligt. Kaffe, som är vattendrivande, var inte ett bra alternativ dock en favoritdryck för henne.

Jag fick ett samtal från henne på lördsgskvällen och hon lät inte bra. Hon sa att hon hade somnat vid köksbordet och vaknat sedan liggandes bredvid bordet på golvet. Tyvärr ringde hon inte larmet då utan gick bara och la sig.

På söndagen åkte jag dit. Hon mådde inte bra. Hon var snurrig, mådde illa och ville bara gå och lägga sig.

Jag åkte och handlade mat till henne som hon bett mig göra, köpte frukt och Piggelin. Om hon inte ville dricka vatten så tänkte jag väl att isglass kunde vara ett bra alternativ.

När jag kom tillbaka var hon uppe och satt vid TV:n som var ovanligtvis inte påsatt. Balkongdörren var öppen och vi gick ut och satte oss. Vi åt Piggelin och drack blodapelsin juice.

Det var fortfarande varmt och jag frågade om jag skulle köpa en fläkt åt henne. Jag visste att det skulle vara bättre om luften kunde cirkulera runt i rummet och att det kunde ge henne lite frisk luft.

När jag lämnade henne, gick hon och la sig. Jag måste medge att jag trodde inte att hon skulle överleva. När hon låg i sin säng tittade hon på mig, hennes ögon knappt öppna och fokusen var någon annanstans.

Jag ringde min mamma som bor utomlands och berättade om mormor. Jag sa att hon skulle antagligen inte klara sig och hon behövde hjälp. Mitt misstag var att inte ringa efter ambulans. Då kanske hade hon kommit in på sjukhus och sedan ett korttidsboende.